Svensk ordbok 2009, webbversion
verb lyste lyst, pres. lyser
lys·er1äv. fast sammansättn., seupplysa 1
bestråla med ljus
Nollgården lystes upp av ett starkt skenlysa upp ngtsedan 16402(börja) visa glädje
komm.han lyste upp när barnbarnen sprang fram till honomlysa uppsedan 1885Subst.:vbid1-233471upplysande (till 1),
upplysning (till 1)